Gondolipe upro Auschwitz | Khetan likeripe le opferengere grupnendar

„Niko la adivesakera generacijatar schaj peske angle terdscharel, sar oda hi, mindig bokalo te ol, le tikne marhendar hado te ol, adala igen but marhi sina“, palgondolinel i Helga Feldner-Busztin, savo o logeri prik dschivtscha, uso gondolipeskero mulatintschago ando Auschwitz.

On demand | Roma sam | 5.2.2018

„Le austritike manuschenge kivaninav me mange buteder manuschanipe taj eklik palgondolipe taj eklik dikipe andi palutni cajt“ | Helga Feldner-Busztin

O khetan gejipe „Akan cajchn te bescharel!“ organisirintscha ada bersch o erschtivar o Romano Centro. Gondolim ulo le dschenendar khetan le agune bundakere presidentaha Heinz Fischer taj la Ute Bockaha, la holocaust prik dschivdendar taj cajtakere ceugenatar Helga Feldner-Busztin.

Ada sina suboton ratschaske. O bibastalipe la lek schitikneder cajtatar la lek terneder historijatar, savo paloda ande kipi, filmtscha taj palgondoliptscha ojs varnipeskero signal upro cile vilagi karika te tschalal. Ando 27. jeneri 1945 ratschaske o logeri Auschwitz befrajim ulo. O di le Auschwitzakere befrajinipestar la UNO-jatar ojs internacijonali di le gondolipeske le opferenge le holocaustistar ar vrischtschando ulo. Adala o divesa hi, kaj o manuscha upro cilo them le smiromiske taj manuschanipeske upre vrischdschanen.

„Maschkarutno ande ada gondolipe upro jefkar aja dschilavipeskeri kenva adaj sina le tekstenca, kaj me but loj upre vetintschomahi, hot andi Austrija sa schaj ovlahi, ham ada na. Kaj pedar dilinipe kerdo ol, te upro schof milijontscha me na meg jek eftati milijontscha use te al, ande savo gas dim ol sar jek verdaha (Porsche). On prindscharen o teksto“, phenel o phuro presidento Heinz Fischer.

Jek lendar, savi ada bibastalipe prik dschivtscha ando logeri Theresienstadt, i Helga Feldner-Busztin hi. Na dur oj la organisacijatar „SOS Mitmensch“ o manuschengero tschatschipengero dipe uschtidija. O „Ute Bock Preis“ la „Zivilcourage"ake taj le na khine ande beschipeske taj upre butschalinipeske la naci cajtatar“.

„Sako, savo upri manuschengeri pativ dikel, naschtig rasist hi, sar lo ande aja bibastali cajt le nacijonalsocijalismusistar sina, kaj na tschak gejng o dschidovtscha te gejng o Roma taj Sinti taj avre manuscha, save gejng ada reschim sina, angle gelo ulo. Milijontscha manuscha murdarde ule“, phenel o Fischer.

„Me gondolinav, hot o opferengere grupn sa ande jek hajo hi, on o cile opfertscha la söbi idejologijatar sina taj khetan iste gejng asaj koja amen angle terdscharas.“

„Barikano hi, kaj o opferengere grupn khetan likeren, te pedar o opfertscha le Romendar le holocaustistar vakerdo ulo, butvar te vakerdo ol jeke pobisterde holocaustistar. Te barikano hi, kaj o cile o aunprindscharipe ojs opferengeri grupn te uschtiden,“ phenel i Irina Spataru andar o Romano Centro.

Sharon Krichely andar i dschidovtschengeri „Hochschüler/innenschaft“ phenel, hot sako di iste upre asaj koji diklo ol. Adala terdschiviptscha le opferendar iste amare phukajiptscha on. Afka tschak schaj gejng o pobisteripe butschalim ol: „Schaj hot, ada pobisterdo ol, kaj ada bibastalipe sina. Imar akan dschene del, kekaj, hot meg cajtakere ceugn del, save phenen, hot o holocaust schoha sina. Vaschoda iste valaso keras, amen iste sa dschivdo adala historijatar bajder das taj phenas: ‚Me dschanav le, hot ada sina‘.“

Yvonne Strujic | ORF Folgoskeri grupnengeri redakcija

Duach i aktujeli sendung Roma sam adale temaha vodinel tumen i Susanne Horvath.