Roma inicijativa „Dosta! | Es reicht!“
On demand | Roma sam | 8.5.2017
Hasiba Dzemajlji ojs naschipaschengeri beroterkija taj socijalakeri beroterkija ando farajn Rom E.V. ande Köln butschalinel. Oj te kerschkijka le „Hildegard Lagrenne Stiftung“ atar taj butschaschkija ando projekto ischkola „Courage“ - ischkola oni rasismus.
Le berotinipeske andi nimtschki tschib, Romanes taj BKS nischta potschim iste ol
I Serbija, Macedonija, Bosnija, Hercegovinja, Kosovo, Albanija taj Montenegro sicheri ajipeskere vilagi hi. O Roma, save ojs naschipaschtscha andar adala vilagi andi Germanija ale taj asil aunrodine, butvar vaschoda tel ispidim ule. O dschivipe le Romendar ande adala vilagi igen bibastalo hi. Ande adala vilagi o arakaripe la diskriminacijatar taj tradipestar na dim hi. Tschak ada korkor sar andi „Genfer Flüchtlingskonvention“ terdschol use jek naschipaschengero aunprindscharipe iste dschalahi.
Verein Rom Köln
Traumatisirti naschipaschtscha
I lek bareder grupn o Roma hi, save andar i Jugoslavija naschi iste gele. Len lila taj visum nan taj afka andi Germanija an, phenel i Dzemajlji.
Andi naschipaschengero berotinipe ande Köln butschalinel i Hasiba Dzemajlji te but naschipaschenca, save traumatisirim hi. Len igen bari dar hi vasch jek harengero tel ispidipe ande jek vilago, ande save on na kamle hi.
Serdar Erdost
Serdar Erdost
Margarethe Baranyai | tschaj la KZ prik dschivdendar Rosa Baranyai 70 berscha hi
I Margarethe Baranyai ando 3.5.1947 ande Wiener Neustadt ojs tschaj la KZ prik dschivdendar Rosa Baranyai upro them ali. Lakeri daj, Rosa Baranyai, 1922 upro them ali, oj jek le 15 prik dschivdendar sina. Anglo haburi 300 dschene ande Deutsch Kaltenbrunn sina. Oj pal schov bersch logeri ande Ravensbrück, Schönefeld taj Buchenwald, kada kher ali, angle nischta terdschini.
Serdar Erdost
I Margarethe tschore upre bartschini taj i diskriminacija sakotan esbe iste lija. Enja berschenca kesdintscha oj upri mesuja te butschalinel, kaj schaj pra dajake pomoschinel. Dschi oj 50 berschenca andi pensijona geli, oj phare iste butschalintscha. Dumo oj ham schoha na kertscha. Mint ojs „Zigeuner“ ando gav mra dajatar, ande Deutsch Kaltenbrunn te dschil igen soralo iste sal.
Serdar Erdost
I Margarethe angle poar divesa 70 berscha uli. Akan lakeri familja lake bare mulatintschagoha pumen palikerde, lek feder vasch lakeri kejmpferisdchi koja le tschatschipeske.
Amen kivaninas adale barikane manuscheske la Margarethe Baranyaijake meg but schukar berscha pra familijaha.