Gondolipe upro legenderi flogoskero grupnakero politikeri taj pajtaschi Rudolf Sarközi

Lejcti srida o pajtaschtscha,dromeskere vodinaschtscha, politikertscha taj dschene la flogoskera grupnatar upro dugo berschengero anglebeschto le flogoskere grupnakere bajrotistar taj le Kulturakere Farajnistar le austritike Romendar Rudolf Sarközi, gondolinde. Roma sam lengere vodschikane alava pedar ada barikano dscheno pasche tumenge anel.

On demand | Roma sam | 20.3.2017

Roma sam | 20.3.2017
20:50 - 21:10 | Radijo Burgenland
Livestream

Use leskero erschti mulipeskero di o Casper Einem, aguno ministeri le andrutneske taj visenschoftakero ministeri; o Rudolf Edlinger, aguno betschitiko bauninipeskero foroskero rot taj financiskero ministeri; o bauninipeskero foroskero rot Michael Ludwig taj i fischgaroschkija Vera Scheiber ojs vakeraschtscha/vakeraschkija, akarde sina. O Gerhard Baumgartner, schero le DÖW-istar, duach o kirati vodintscha.

Gedenkabend an Rudolf Sarközi

PID/ Strobl

Rudolf Edlinger, Caspar Einem, Vera Scheiber, Michael Ludwig, Gerhard Baumgartner, Christian Klippl

„Ada, so o Rudolf Sarközi andi Austrija le Romenge kertscha, andi flogoskeri grupnakeri politik andi Europa te lakel nan“, phentscha o Baumgartner, angloda o gondolipeskero kirati kesdintscha.

Ojs erschti vakeraschkija i fischgaroschkija Vera Scheiber o alav ando muj lija. Oj le Rudolf Sarközi ando fischgaroschiskere phutschajiptscha, upro drom uso aunprindscharipe leskera flogoskera grupnatar, vodintscha.

O Rudolf Edlinger, presidento le lobdakere klubistar Rapid, jek igen presenti muj ando pradipe hi. Ojs bauninipeskero taj financengero foroskero rot la betschitika thaneskera regirungatar, le butvar le „barikane“ scheroha le Kulturakere Farajnistar te kerel sina. Sajt 2003 o Edlinger anglebeschto ando DÖW hi,kaj te o Rudolf Sarközi dscheno le anglebeschipestar sina. Kekaj koji dija, o Edlinger ojs bauninipeskero rot dikla, hot o Kulturakero Farajn pre adiveseskere khera ande jek Döblingeriskero gemajndakero kher uschtidija.

O Casper Einem valami duj berscha ojs ministeri le andrutneske le bombakere atentatiha andi Erba donde pe beschartscha. Le Einem ham imar angloda i partajakeri buti le pajtaschiha Rudi khetan phandlahi. O but berschengero politikeri jek pajtaschi le Sarközistar sina le interni kojenge andi socijaldemokratischi partaj.

O Michael Ludwig upre oda pal gondolinel, hot o Sarközi o murdaripe le europitike dschidovtschendar ojs glajchi terdschijipe sar oda le Romendar aun dikla taj phentscha, hot o Roma ande ada historijakero entviklinipe, phrala taj phenja le dschidovtschenca hi.

O betschitiko bauninipeskero rot Michael Ludwig meresch o Roma-Ball kher rodlahi, savo ando lejcti bersch, vasch o soralo nasvalipe le Sarközistar, na tel likerdo ulo. O Ludwig jek odolendar sina, savo but khelahi, phenel o Baumgartner vodschikan. Pasche o Floridsdorferiskero Michael Ludwig le inovativi Rudolf Sarköziske ande but koji pomoschinlahi. O farajniskero dscheno Ludwig te odoj pomoschintscha, hot ande leskero 21to betschitiko gemajndakero becirk, gaveskere falati pal i flogoskeri grupne le Romendar | Romaplatz, Sintiweg, Lovaraweg, akarde ule.

Te te but prindscharde muja la politikatar upro gondolipeskero kirati na pasche atschine, fatretertscha/fatreterkiji le avre flogoskere grupnendar, falinde. O Stefan Pauer, dscheno le flogoskere grupnakere bajrotistar le burgenlanditike horvackendar, ham odoj sina.

Le khereskere scheroske taj phenjakere tschauiske le Sarközistar, Christian Klippl, ada jek patijardo gondolipeskero kirati sina.

Mulatintschagoskere informaciji

„O holocoust opfertscha le Romendar - Die Holocaust-Opfer der Roma. Jek jomakero rodipe - Eine Spurensuche“

O le nacijonalfondistar la republikatar Austrija finacirimo projekto „Namentliche Erfassung der Holocaust-Opfer der Roma“ ande but falati, kisetim hi. O historikertscha/historikerkiji pasche o projektoskero schero Gerhard Baumgartner schofinde le, o alava le ledschime taj murdarde Romendar ari te forschinel.

Anglevakeripe jeka diskusijonaha le historikeriha Gerhard Baumgartner, paraschtuja, 24to merc 2017, 19:30 orenge, ando baro kher le gemajndakere centrumistar Weingraben, scheroskero than 5, 7374 Weingraben/Bajngrob.

Jek avro anglevakeripe usi glajchi thema, tschetertekon, 30.3.2017, 19:00 orenge, ando masuno gemajndakero centrum, Holzschlag 1, 7435 Unterkohlstätten, del.

Roma sam | 13.3.2017 | Gondolipe upro Rudolf Sarközi